BOXNING Malmö stads idrottspris 2018 tilldelas boxaren Sven Fornling.

Det har juryn för Malmö stads idrottspris beslutat. Med såväl sydsvenska mästerskap som SM-titlar i bagaget tog han i december 2018 sin hittills största titel då han efter tolv tuffa ronder vann VM-matchen i Hamburg. I dag kan titulera sig IBO-mästare i lätt tungvikt.
Malmö stads idrottspris har sedan 1980 delats ut till ”därav förtjänt idrottsutövare” och består av statyetten ”Nike” formgiven av ädelsmeden Magnus G:son Liedholm samt 20 000 kronor. Priset kommer att delas ut den 10 maj i samband med Föreningsgalan på Restaurang 1910 på Swedbank Stadion.

SKURUP Svaneholm Open tar form rent konkret i slottsträdgården nu. Makadam ska slätas ut till en hårdgjord tennisplan med konstgräs till sommarens ATP-Championship Tour.

Det är en solig dag med ljusblå himmel men kylig vind för att vara maj månad. Arbetarna har skaljackorna på när de monterar av formplywood från betongsargen. Sargen är 60 centimeter hög och har stabiliserats av plywood för att få det rätta utseendet. Denna betongram ska separera innehållet i den naturliga gräsmattan utanför gjutningen och de marklager som HL-Bygg låter fylla tennisplanen med.

När de första jordlagren skrapades av för att sätta i gång byggnationen var en arkeolog på plats berättar Håkan Lindskog, ägare till HL Bygg och styrelseledamot i Aktiebolaget 3RS Development, som ska arrangera sommarens tennisturnering:
– Det fanns takpannor och stenar i jorden, troligtvis hade de kastats i vallgraven. Inget av historiskt värde. Det fanns inget att gräva ut, säger han.
Efter det har marken dränerats och hårdgjorts med makadam.

Nästa steg blir att en underentreprenör ska släta ut stenkrosset mot sargen och matjord ska fyllas på ända fram till kanten från utsidan.
– Det blir en osynlig sarg, efter att vi har fyllt på med matjord runt om sticker endast 20 millimeter upp, säger Lindskog och förklarar att de får höja nivån på gräsmattan fram till tennisplanen. Än har inget beslut tagits om det blir färdig gräsmatta som rullas fram till kanten, eller om det ska sås gräs inför tävlingen den 26 till 29 juni.
Helt klart är i alla fall att själva tennisplanen ska ha konstgräs denna sommar.
– Vi ska ha ett möte med Unisport på torsdag som ska leverera konstgräset till oss, troligtvis läggs det på i slutet av maj, berättar Lindskog.
Fyrtio gånger tjugo meter stor är sportplanen. Just nu är det uppgrävt runt om också och slänten framför den prominenta slottsiluetten liknar mest ett felplacerat grustag.
Lindskog uppger att han precis har meddelat Svaneholms slotts andelsförening att de kommer att vara helt färdiga till midsommar med sitt arbete.
– Det går att fira midsommar vid slottet för dem som vill det, vid sidan om, säger Lindskog och pekar ut mot vattnet.
Han ser inte heller något hinder till att Nationaldagen firas vid slottet enligt tradition.
Vid den tidpunkten är konstgräsplanen klar men läktarna är fortfarande inte monterade.
– Det går att fira Nationaldagen här också. Det är ingen byggarbetsplats då.
– Själva tennisplanen är avspärrad med ett byggstaket men i övrigt är det ingen byggarbetsplats, säger han.

Efter att tävlingen är över kommer konstgräset att ligga kvar resten av sommaren.
– Det går att spela tennis på den i sommar, det går att ha andra evenemang på den också. Den kommer inte att vara ömtålig, säger Lindskog.
Till hösten sätter nästa steg i anläggningsarbetet i gång. Då vidtar planeringen för att anlägga en tennisplan med naturgräs.
– En viss del av uppbyggnaden kommer vi att ersätta med matjord och en speciell blandning av sand, enligt Wimbledons recept, säger Lindskog som påpekar att det blir en unik plan i svenska mått mätt.

Hantverk. Bengt Persson tar gärna tid på sig när han gör bilder. I nästan ett halvt sekel har han dokumenterat människor och miljöer i byarna norr om Lund med sin kamera.

Byarna hemmavid är namnet Bengt Persson har gett boken han kom ut med i början på detta år.
– Bara några kilometer utanför stan finns människor som lever ett helt annat liv. Jag intresserar mig för människor som lever efter egna normer.
Och lite egna normer arbetar Bengt Persson också efter – han tillhör de fotografer som fortfarande tar bilder i svartvitt, på film som han framkallar i mörkrum, där arbetet med att göra kopior från negativen tar vid.
– Jag har väl samlat på mig en 13 000 negativ, uppskattar han.

Processen tar tid, men det är så han vill ha det:
– Jag tycker om hantverket.
Samma inställning har han när han gör grafisk konst. Han arbetar med tekniker som fotopolymertryck och gummitryck, som också de kräver lång tid innan man har tryckt en färdig bild.

En tryckpress står mitt i den arbetslokal som Bengt Persson har där hemma. Men det har den inte gjort länge:
– Jag plockade faktiskt fram grafikverkstaden i går; jag har inte haft pressen framme på åtta, nio år – jag tyckte att jag hade lättare för att berätta när jag använde kameran.
Kameran är å andra sidan ett av hans verktyg även när han gör sin grafiska konst, eftersom han brukar ha ett fotografi som utgångspunkt.
De grafiska konstteknikerna lärde han sig på Östra Grevie folkhögskola för bortåt fyrtio år sedan.

Att han började där berodde på att han inte ville vara beroende av fotografi som levebröd.
– Jag hade börjat fotografera, och filma, när jag var 13-14 år.
Det var hans stora intresse, Men att ha det som yrke tyckte han föreföll lite begränsande och ofritt; han hade tagit uppdrag som bröllopsfotograf och liknande och tyckt att han kände sig styrd av andras önskemål. När det gällde fotografi ville han bestämma allt själv.

Så han bestämde sig alltså för att gå grafiklinjen på Östra Grevie folkhögskola.
När man där blev varse att han hade erfarenhet som fotograf fick han jobb där som fotolärare.

Efter en tid bestämde han sig för att fördjupa sig ytterligare och studerade gamla fotografiska tekniker på Biskops Arnö, en folkhögskola vid Mälaren.
– Så blev jag tillfrågad av Fotoskolan Skåne i Lund om jag ville börja som lärare där. Sedan arbetade jag där i 23 år; det var en tvåårig heltidsutbildning för fotografer, som drevs av Lunds universitet och Folkuniversitetet.
– Det var ett fantastiskt jobb. För eleverna kostade det 80 000 kronor per år, och det innebar att de som kom dit var mycket engagerade.

– De som satsade de pengarna, de brukade allvar. När lektionerna började på morgonen var alla eleverna på plats, och när jag gick hem stannade de kvar, ofta långt in på kvällarna.
– Jag hade en fantastisk kollega, Anne-Grete Holt – det samarbetet och det med eleverna kan jag sakna varenda dag.
Undervisningen var mycket utvecklande för honom själv också. För att kunna ge var på studenternas frågor måste han ofta experimentera hemma innan han kunde svara.
– Jag lärde mig mycket på det.

Under hela den här tiden höll han också på med att dokumentera byarna norr om Lund.
– I första hand handlar det om gamla Torns landskommun, säger han och räknar upp Stångby, Västra Hoby, Håstad, Igelösa, Odarslöv, Norra Nöbbelöv och Vallkärra.
På den sistnämnda orten växta han själv upp, föräldrarna hade ett litet lantbruk.

– 1975 började jag på allvar, säger han om sitt dokumentationsarbete. Då blev det mest hus och miljöer.
– Efter en del år tänkte jag att behövde ta bilder på människor också. Det var ett stort steg för mig, för jag är en väldigt blyg människa.
– Jag har haft fördel av att jag har vuxit upp här. Många har sett mig gå rumt med min kamera i många år, en del kände mina föräldrar.

Under åren har han samlat på sig bilder av många människor och miljöer som i många fall inte längre finns. Han nämner John Holm, som bodde i ett hus utan gavel, Tunisborgaren, en egensinnig trädgårdsodlare, och en kvinna som nattetid såg till sina föräldrars trädgård, långt efter att de hade dött.
Och Karl Lögn:
– Honom lärde jag känna när jag var 13, 14. Han ljög om allt. Han hade en väldigt speciell affärsidé: han åkte runt på auktioner och loppmarknader och köpte osignerade tavlor. Sedan signerade han dem – med sitt eget namn – och sålde vidare för mer än han köpt dem för.

Det var motiv från lite varstans i världen, i allehanda stilar.
– Mina föräldrar köpte några tavlor av honom, och när jag sade att han inte kunde ha målat dem så sade de att det hade han visst.
Bengt Persson har arbetat målinriktat; sålunda har han sedan 1995 med jämna mellanrum besökt kiosken i Örtofta, som Brita Nilsson drev i ett halvt sekel innan hon stängde den för bara några veckor sedan. Då tillbringade hann hela dagen där.
– Där är jag inte färdig, säger han, för han tycker att där finns fler bilder som behöver tas.

Han följde för övrigt också den sista lanthandeln i Odarslöv i ett helt år innan den stängde.
Sedan 1996 år Bengt Persson tillbaka i Vallkärra. Han berättar att han faktiskt köpte huset obesett, eftersom han måste ge ett snabbt besked och inte han titta på det, eftersom han skulle resa till Köpenhamn med sina fotoelever.
Men han hade ett stort förtroende för mäklaren, som visste vad han var ute efter.
– Jag flyttade hit för mörkrummet. Jag hade en stor lägenhet i Lund, men jag hade fotolabb och grafikverkstad på olika ställen i stan.

Och han fortsätter sitt fotoprojekt.
– För två år sedan bestämde jag mig för att dokumentera lantbrukarna som finns kvar i byarna.
– Det skulle ta två år, men har vuxit och kommer att ta fem, sex år.
Det handlar om att berätta om människor och arbetsmiljöer.

– När jag växte upp fanns 92 lantbrukare i förra Torns kommun – nu är 26 kvar, och de flesta måste ha ett annat jobb vid sidan av.
När Bengt Persson lanserade sin bok i början på året gjorde han det på Kulturen i Lund.
– Jag har börjat planera för att skänka hela mitt bildmaterial dit, negativ och kopior.

HJÄRUP

Dockteater med tre små sommarhistorier med Staffan Björklunds Teater blir det på lördag 11 maj klockan 14 vid dammen utanför Hjärups bibliotek. Efteråt erbjuds besökarna att göra sina egna figurer med hjälp av grenar, strå och rotfrukter. Vid dåligt väder är teatern inne på biblioteket. Passar barn från 3 år, fri entré. Speltid är 30 min och dockworkshop 45 min.

STAFFANSTORP

I samband med Sverigedemokraternas lokala kampanj inför EU-valet kommer partiledaren Jimmie Åkesson på blixtvisit till Staffanstorp.
Fredagen den 17 maj håller SD en sammankomst i Balders hage i Staffanstorp för att dela ut valmaterial och prata SD-politik.
Inom ramen för sin turné kommer då också Jimmie Åkesson på ett kort besök till Balders hage. Han beräknas anlända cirka klockan 15 och stannar ungefär en halvtimme.

STAFFANSTORP

En personbil som stod parkerad på Åkershus i helgen fick ena sidrutan krossad.
Ägarna hörde oväsen utanför huset när de gått och lagt sig på kvällen, tittade ut och såg ett gäng uppehålla sig på gatan men såg ingen skada på bilen då. Först på morgonen upptäcktes att ena rutan krossats.

STAFFANSTORP

Någon gång under helgen krossades en ruta in till Anneroskolan på Skolgatan i centrala Staffanstorp.
Något inbrott i skolan har dock inte genomförts så rubriceringen kan komma att bli skadegörelse.

Strax efter 19.00-tiden på tisdagskvällen larmades räddningstjänst och polis till Hårds väg med anledning av en brand i en lägenhet.

På plats kunde elden snart släckas och lägenheten vädras ut.

En person ska ha skadats och givits vård av ambulans.

Enligt polisen så finns det omständigheter som tyder på att branden var anlagd.

Händelsen rubriceras som mordbrand.

Övriga omständigheter är i nuläget oklara.

inrikes Jean-Claude Arnault, tidigare kallad "kulturprofilen, har dömts till fängelse för våldtäkt. Nu återkallar kung Carl XVI Gustafs hans Nordstjärneorden.

På tisdagen nekade Högsta domstolen Jean-Claude Arnault prövningstillstånd och fastställde därmed Hovrättens dom om fängelse för två fall av våldtäkt.

Vid 19.00-tiden på kvällen meddelade hovet att kung Carl XVI Gustaf återkallar Arnaults prestigefyllda kungliga Nordstjärneorden.

Utmärkelsen tilldelades honom år 2015 av dåvarande kulturministern Alice Bah Kuhnke.

”Då Jean-Claude Arnaults överklagan till Högsta domstolen avslagits och domen mot honom därigenom vunnit laga kraft har H.M. Konungen, såsom ordens stormästare, beslutat att återkalla den riddarvärdighet av Kungl. Nordstjärneorden som tidigare tilldelats Jean-Claude Arnault.” skriver hovet i ett pressmeddelande.

KÄVLINGE Ungefär 6 500 personer deltog i Skräpplockarveckan i Kävlinge.
Nu hoppas miljöansvariga att kommunen ska komma topp fem igen bland Håll Sverige rents kommun.

– Under de senaste åren har vi hamnat på andra till femte plats på listan. Kanske kommer vi högst i år. Många är engagerade med att plocka skräp, säger miljöstrateg Ann Persson.
Under sista veckan i april var cirka 6500 Kävlingebor engagerade med att plocka skräp på olika tilldelade platser.
– Nästan alla kommunens förskolor och skolor deltog liksom en del person från Eyragården och Billingshäll. Kävlinge brukar ligga i topp när det gäller hur stor procent av invånarna som deltar, berättar Ann Persson.
En skolklass åkte till Sysavs återvinningscentral i Malmö på studiebesök och då fick de bussresan dit bekostad. Några elever gjorde också studiebesök på reningsverket i Kävlinge.
Syftet med skräpplockarveckan är att göra medborgarna är att öka förståelsen för nedskräpningens konsekvenser och göra sitt närområde fint och snyggt.
– Vi har hållit på i nästan 20 år och engagemanget för att hålla kommunen fri från skräp bara ökar, menar Ann Persson.

Landskrona En nederländsk lastbilschaufför åtalas för att ha smugglat in stora mängder narkotika i landet.

Den 64-årige mannen hade över 400 kilo narkotika i lastbilen när han anlände till Trelleborg i oktober förra året: 341 kilo cannabis, 79 kilo amfetamin, 16 kilo MDMA (ecstacy) och två kilo kokain.
Narkotikan kördes vidare till adresser i Häjarp, Landskrona och Göteborgstrakten, enligt åtalet.
På tisdagen åtalades mannen vid Lunds tingsrätt för synnerligen grov narkotikasmuggling och sex fall av synnerligen grovt narkotikabrott.
Åklagaren yrkar på att 64-åringen utvisas ur Sverige med förbud att återvända utan tidsbegränsning. Han måste ha förstått att införseln var ett led i en omfattande narkotikahandel, menar åklagaren.
Narkotikan beslagtogs av tull och polis som hade koll på lastbilen genom samarbete med myndigheterna i Nederländerna.
– Gatuvärdet var över 65 miljoner kronor, säger kammaråklagare Peter Ståhl till Kvällsposten.

RÖSTLÄKARE. Pontus Wiegert fick ge upp sin karriär som operasångare – rösten klarade inte den dagliga påfrestningen. Så han bytte bana, blev läkare och nu forskar han om sångrösten.

Vad är det som gör att vissa sångröster försämras med åldern och andra inte? Och hur kan man få en röst att hålla längre? Det är frågeställningar Pontus Wiegert tar upp i sin doktorandforskning.
Han arbetar med operakörerna i Malmö, Stockholm och Göteborg. Undersökningen kom till efter ett initiativ från fackförbundet Symf och Göteborgsoperan – den direkta orsaken är att pensionsåldern för operasångare höjs från 52 till 65 år.

– Att vi valt att titta på körsångare beror på att de har likartade arbetsförhållanden. Korister har en arbetsprocess som ligger lite utanför deras kontroll; de måste sjunga allt som arbetsgivaren begär, medan solister mera kan välja en repertoar som passar deras röster, säger Pontus Wiegert:
– Sedan kan man sannolikt generalisera resultaten från studien till solisterna.
Hans undersökning består av två delar:

– Den ena handlar om vad i arbetsmiljön som påverkar sångrösten – både positivt och negativt.
– Kan man ta reda på det kan man komma med direktiv till arbetsgivarna: ”Gör ni så och så kommer sångarna att hålla längre”.
Det kan handla om rent fysiska saker som luftfuktighet, akustik, temperatur, ventilation och annat, men också om sådant som schema, hur perioder med arbete och vila är fördelade.

Den andra frågeställningen handlar om själva röstapparaten:
– Vi ska försöka ta reda på vad som faktiskt händer i struphuvudet när man blir trött i sångrösten. Det vet man överraskande nog väldigt lite om, och vet man inte det är det svårt att behandla och förebygga.
Att helt enkelt ta en paus på några timmar eller dagar är inte alltid ett alternativ för en yrkessångare – the show must go on.
Och yrkessångare var det alltså Pontus Wiegert hade tänkt bli från början. Han växte upp i Lund och studerade sång på Musikkonservatoriet i Köpenhamn i fem år, 1998-2003.

– Jag märkte redan under utbildningen att min röst inte höll för belastningen att sjunga längre perioder varje dag.
Han behöver helt enkelt tid för återhämtning.
Så han insåg att han måste satsa på något annat.
– Det var inte något roligt beslut att fatta, men det var helt nödvändigt – jag behövde inte fundera så mycket kring det.

Han behövde heller inte fundera så mycket på vad han skulle göra i stället.
– Det låg nära till hands att bli röstdoktor. Samtidigt som jag sökte till Musikkonservatoriet hade jag sökt till läkarutbildningen, och blivit antagen.
Sålunda dammade han av läkarplanerna igen och började studera i Lund. Arbetar nu halvtid som ST-läkare och möter patienter på öron-, näsa- halskliniken i Helsingborg; den andra halvtiden tillbringar han på avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi på Lunds Universitet, med sin forskning.
När ST-tjänstgöringen är över har Pontus Wiegert dubbelspecialiseringen öron-näsa-hals och foniater; det sistnämnda skulle kunna översättas med röstläkare.

Det här med sångrösten är ett ganska svårforskat område, berättar han. Det finns mycket erfarenhet och teoribildning, men inte lika mycket vetenskapliga fakta. De få undersökningar som gjorts om operasångare och deras röstbelastning har gett ganska spretiga resultat.
– Sången och rösten är ett så oerhört komplicerat system. Det är så många faktorer som spelar in.
Han ska spela in och analysera de enskilda rösterna, han ska mäta lufttrycket som kommer till struphuvudet och sätter stämbanden i svängning, stämbanden ska filmas.

– Min förhoppning är att vi kan göra de här mätningarna på ett sätt som ger oss tolkningsbara data.
Själva ljuden bildas av stämbanden. Man kan jämföra med en gitarr: tjocka strängar ger lägre toner, tunnare ger högre. Längre strängar ger lägre toner, kortare ger högre. Högre toner innebär mer vibrationer, vilket borde innebära att sopraner blir tröttare i rösten än basar.

Men så enkelt är det inte – det är så mycket som formar en sångröst. Förutom stämbanden handlar det om lungor och de muskler som används för att lagra och portionera upp luften genom stämbanden, när den har passerat spelar håligheterna i huvudet en stor roll för hur det låter, liksom hur man formar munnen, placerar tungan, kroppshållning och så vidare – massor av detaljer.
I den första delstudien ska han arbeta med sexton sångare i varje kör. Han börjar med intervjuer, som sedan ska analyseras och utgöra grund för en enkät. I delstudie tre och fyra genomförs de olika röstmätningarna.
Forskning kostar pengar.

– Om jag ska fortsätta på halvtid kommer det att ta sju, åtta år innan undersökningen är klar, säger Pontus Wiegert. Kan jag få in mycket pengar och arbeta med det på heltid går det fortare.
Beslutet om karriärbytet må ha varit hårt att ta; å andra sidan träffade han sin fru på läkarutbildningen – de är kollegor. De bor bara ett stenkast från Malmöoperan, dit han gärna går och lyssnar.
– Senast var vi på Den flygande holländaren.
Operor, konserter och restaurangbesök – ”vi tycker att det är jättetrevligt att gå ut och äta” – har det blivit lite mindre av på senare tid, eftersom familjen numera innehåller en son på 21 månader.

Att Pontus Wiegert gav upp en yrkeskarriär som sångare betyder inte att han har slutat sjunga. Han berättar att han är med i tre, fyra konsertproduktioner om året, som solist i exempelvis oratorier.
Sålunda hördes hans baryton i midnattsmässan i Lunds domkyrka på julafton, i höstas sjöng han Faurés Requiem i Helsingborg.
– När jag valde att bli röstdoktor hade jag så klart förhoppningar om att någonstans på vägen förstå mina egna röstproblem.
Och hur har det gått?
– Jag kan inte säga att jag har löst dem – men jag har kommit en bit på vägen.

Han tror också att det är en fördel att han själv är sångare när han ska prata med proffsen om deras röster.
Han vill inte gå in på i vilken utsträckning gamla kollegor och studiekamrater söker hjälp av honom som läkare.
– Men sångarvärlden är liten; som röstläkare stöter man ju förr eller senare på personer man träffat i andra sammanhang.

Sångrösten är, som sagt, ett komplext system, men Pontus Wiegert har ändå en idé om var problemet till rösttrötthet står att finna:
– Om vi fokuserar på struphuvudet tror jag det handlar om ren muskeltrötthet i stämbanden tillsammans med svullnad i slemhinnan och den underliggande bindväven, som sannolikt uppkommer av alla stämbandsvibrationerna.
– Vad som spelar störst roll är det svårt att uttala sig om, men snart vet vi kanske mer.

eslöv Kalvinknatet lockade i vanlig ordning många barn med spring i benen till Ekevalla idrottsplats på tisdagskvällen.

Vädret var omväxlande med vindpustar, solglimtar och regnstänk om vartannat, men det var inget som tycktes påverka humöret hos deltagarna som höll sig varma genom uppvärmningarna inför loppen och möjligheter att prova på friidrottsgrenar.
Lite drygt 800 barn var anmälda – ungefär lika många som förra året. För några år sedan deltog över 1 000 barn i Kalvinknatet i Eslöv men sedan även Höör börjat arrangera loppet har siffran sjunkit något. Men med tanke på att det numera alltså finns två lopp i Mellanskåne är 800 en riktigt bra siffra, menar Eva Ekelund, ordförande i arrangerande EAI Friidrott.
– Det är jättebra. Nytt för i år är att vi har en officiell klass för de yngsta deltagarna som får springa med sina föräldrar. Vi har även slopat tidtagningen i år, det blev rätt mycket fel i listorna tidigare. Däremot håller vi koll på de första tio placeringarna i varje lopp, som publiceras på hemsidan, berättade Eva Ekelund.
Resultatlistorna (topp tio) läggs ut på kalvinknatet.se/resultat-och-placering

MALMÖ Wienska Palatset har återfått sina zinkstatyer efter den omfattande restaureringen. På tisdagen monterades de åter tillbaka. Ett arbete som dock inte gick helt felfritt när handen på en av statyerna gick av.

När Wienska Palatset på tisdagen skulle återfå sina zinkstatyer gick allt inte riktigt som planerat. Handen på en av statyerna släppte i lödfogen och de fick ringa in extrahjälp för att löda fast handen igen.
– Fogarna ansågs inte vara i så dåligt skick och därmed har man inte renoverat dessa, säger Magnus Gustlin, projektledare på Stucco Maestro Sweden AB som ansvarat för arbetena i fastigheten.
Efter ett kortare uppehåll för att laga handen kunde man sedan lyfta statyerna på plats.

I november skrev Skånska Dagbladet att Wienska Palatsets statyer monterades ned. Det var i samband med renoveringen av husets entré som man insåg att även statyerna behövde ges ett nytt liv.
Under ett halvår har zinkstatyerna genomgått en omfattande restaurering i Danmark som tack vare ett generöst bidrag från Malmö förskönings- och planteringsförening blev möjligt att genomföra.
– Vi hade aldrig haft möjlighet till restaureringen om vi inte fått bidraget, säger Lars Nerbrand, ordförande i bostadsrättsföreningen.
Jacob Faxe på Malmö förskönings- och flanteringsförening berättade att man normalt sätt säger nej till bostadsrättsföreningar och fokuserar på solitära föremål. Eftersom dessa statyer anses ha ett konsthistoriskt och kulturhistoriskt värde valde man att göra ett undantag för Wienska Palatset
– Statyerna höll på att förfaras och var illa däran, så då valde vi att hjälpa till. Vi väljer den främsta kompetensen och tar de antikvariska överkostnaderna, berättar Jacob Faxe som också önskade att fler skulle lyfta blicken och titta på de vackra fasaderna.
Bostadsrättsföreningen bjöd under en paus alla inblandade på kaffe och tårta för att tacka för ett strålande arbete.
– Jag njöt när jag gick upp på flaket och såg det färdiga arbetet, säger Lars Nerbrand entusiastiskt och tillade att han var väldigt nöjd med restaureringen.
Även Johan Faxe var väldigt nöjd med arbetet och har med stort intresse följt arbetet på plats i Danmark ett par gånger. Michel Kalsboell Malfilatre, som restaurerat statyerna, hade aldrig sett så fina statyer tidigare.

Wienska palatset byggdes år 1896 och inrymmer idag 19 lägenheter och två butiker. Statyerna uppfördes samtidigt som huset och tillverkades av Otto Meyers konstgjuteri och har en yta av zink medans inre delarna består av järn.

Höör

Håkan Tomas Åkerblom, 67 år, har köpt kedjehuset på adressen Vallmovägen 10 i Höör av säljaren Johan Lindkvist. Köpesumman blev 2 295 000 kronor och den nya ägaren tog över huset i april 2019. Byggår för huset är 1974 och boarean är 154 kvadratmeter.

I somras såldes ett annat kedjehus precis i närheten, på Vitsippevägen 3. Där såldes ett 130 kvadratmeter stort hus och priset för det blev 1 850 000 kronor.

MOTOR Alfred Nilsson svarade för en lyckad debut i GT4 på Ring Knutstorp i helgen som gick med en fjärdeplats i ett av heaten.

Det nyckfulla vädret ställde till med en del bekymmer men Alfred Nilsson var ändå nöjd med sitt första kval:
– Jag och teamet visste redan innan tävlingen att vi hade bra fart, men vädret bjöd på helt nya förutsättningar för min del. Knutstorp är en bana som jag trivs väldigt bra på, vilket jag och teamet visade redan under kvalet. Trots att jag själv kände att inställningen på bilen inte riktigt var optimal lyckades jag kvala in på fjärde plats vilket jag får vara nöjd med i mitt debutkval, förklarar han.

Till det första heatet började det regna vilket gjorde att han tappade position inledningsvis.
– Det var helt nytt för mig då jag inte hade kört en meter med bilen på blött underlag. Men efter att ha tappat lite i början av racet så kämpade vi oss tillbaka till fjärdeplats i mål. Omställningen från att köra på torr kontra blöt bana i en GT bil är stor då bilen väger relativt mycket jämfört med vad jag kört tidigare, säger Alfred.
I det andra racet gjorde teamet en taktisk chansning på grund av det instabila vädret och det draget föll inte väl ut:
– Banan hade torkat upp och strategin var att börja racet på slicks (torrdäck). Ungefär efter halva racet så började det regna. Teamet gjorde då en snabb kalkyl och räknade ut att om vi skulle göra ett depåstopp för att byta till däck för regn och regnet skulle hålla i sig så var chansen bra till en topplacering.
– Men tyvärr så blåste molnen förbi och strategin höll inte.

I det stora hela kunde dock dagen summeras på ett positivt sätt:
– För mig känns det mycket bra att starta säsongen på ett så pass bra sätt. Förutsättningarna med vädret var inte till min fördel men vi gjorde det absolut bästa av situationen vilket resulterade i att det blev väldigt bra och det känns väldigt skönt efter allt hårt jobb för att komma till start i år. (SkD)

HANDBOLL I den avgörande SM-semifinalen gick hon in och spikade igen mot H65 Höör. Nu värvar Lugi Sävehofmälvakten Isabella Mouratidou. Dessutom har klubben värvat Hanna Popaja från HK Malmö.

Nyligen gjorde Lugi klart med Esmeralda Fetahovic för kommande säsong och sedan tidigare hade man lyft upp Nora Rasmusson i seniortruppen. Nu är ytterligare två målvakter säkrade för nästa säsong.
Isabella Mouratidou. Bella, född 1997, som kommer att göra sin fjärde elitseriesäsong och med rutin från både elitserien och landslag står hon för den spets klubben önskar komplettera med.

– Isabella, som har tecknat ett tvåårsavtal, är en målvakt som kommer att kriga för att nå ytterligare framgång och som kommer att bidra till att sporra och lyfta laget med sin härliga vinnarattityd och kämparglöd. Hon har kapacitet att avgöra matcher, något vi fick se prov på i matchen om finalplats mot H65 där hon gjorde några viktiga räddningar och blev matchhjälte. Hon passar bra in i Lugis profil, säger klubbchefen Patrik Bengtsson.
Förutom de två mer rutinerade målvakterna rekryterar man en av Sveriges mest lovande målvaktstalanger i Hanna Popaja född -02, som i helgen blev utsedd till bästa målvakt i sin åldersgrupp under USM i Uppsala.

Talangen från Malmö har redan tränat med Lugi sedan en tid tillbaka.
– Jag har valt Lugi för att jag vet att jag kommer få en utmaning genom att träna med ett elitlag och vill se vart det kan leda. Samtidigt är det väldigt nära för mig då jag går på Polhemskolan i Lund och har hallen precis i närheten, säger Hanna Popaja.
– Det skall bli väldigt spännande att följa alla de fyra målvakterna i framtiden, konstaterarPatrik Bengtsson.

När LB07 tar emot FC Rosengård på Limhamns IP på lördag är det samtidigt ett inofficiellt 50-årsjubileum för svensk damfotboll.
Nästan på dagen för 50 år sedan spelades nämligen den allra första seriematchen på samma plats.

Svensk damfotboll föddes på sätt och vis i Eslöv. Det var tidningen Arbetets Eslövsredaktion som av sprotchefen i Malmö fick uppdraget att dra igång en damserie 1969.
– Sportchefen Lennart Strandberg hade sett i en dansk tidning att det spelades fotboll för tjejer i Köpenhamn, så han gav i uppdrag åt Eslövsredaktören Algot Nordbeck och mig att försöka dra igång en serie, berättar Thorsten Frennstedt som är känd för sitt mångåriga engagemang på olika fronter inom damfotbollen i landet.
Anledningen till att uppdraget hamnade i Eslöv var ganska självklar – där fanns ett av landets bästa damlag i handboll och redaktörerna i Eslöv hade de kontakter som krävdes.
– Tanken var att de duktiga handbollstjejerna skulle spela fotboll när det inte var handbollssäsong. Från början var det meningen att det skulle bli en sommarturnering, men intresset var större än väntat så det blev en serie i stället.

Den första serien någonsin inom svensk damfotboll kom att innehålla sju lag: Eslövs IK, IFK Malmö, Kävlingetjejerna, Svedala IF, Trelleborgs FF, Furulunds IK och ett korplag från företaget Tarkett.
– Sedan visade det sig att ännu fler ville vara med, men då hade serien redan startat så vi fick komplettera med ”Damfotbollens dag” på Frostavallen. Där deltog 20 lag, inklusive några från Danmark. och Kalle Svensson var prisutdelare, minns Thorsten Frennstedt.
Men serien, som fick namnet ”Arbetets damfotbollsserie”, sparkade igång redan i maj. Närmare bestämt 12 maj 1969.
När LB07-damerna tar sig an FC Rosengård på lördag är det alltså nästan exakt 50 år sedan det hände.

Den historiska matchen spelades mellan IFK Malmö och Furulunds IK och slutade 7-2 till Malmölaget.
Matchens lirare var Ann-Christin Sjöholm som gjorde två av målen.
– Jag var ansvarig för serien, så jag var förstås på plats där. Men jag skrev inte om den matchen, det gjorde Bess Svensson, berättar Frennstedt.
Så småningom vann Eslövs IK denna allra första damfotbollsserie.
– De vann de två första åren och det stod mellan Eslövs IK och IFK Malmö, två lag som brukade spela prestigefulla matcher mot varandra även i handboll.

I det läget var inte Skånes Fotbollförbund med på noterna. Förbundet kom emellertid in i matchen flera år senare.
– Gubbarna där trodde att det var en fluga som skulle självdö ganska snabbt…
Men flugan var rätt så seg. Redan året efter, 1970, var man uppe i elva lag i serien. Sedan växte det till en seriepyramid med slutspel och korade mästare.
– Till slut kände sig förbundet manat att ta över.

Reglelverket var från början specialutformat:
– Två gånger 35 minuter, korta hörnor, inget spel på grus för att tjejerna inte skulle skrapa knäna och mjukare skor, utan skruvdobbar, berättar Thorsten Frennstedt.
Att damfotbollen skulle utvecklas till det den är i dag fanns inte på kartan våren 1969:
– Det var lika otänkbart som att människan skulle landa på månen…
Två månader efter den historiska damfotbollspremiären tog Neil Armstrong de berömda första stegen på månens yta…

MALMÖ Öresundsmetron och flera nya stationer bör ingå i den reviderade framtida översiktsplanen för Malmö.
Det beslutade majoriteten av kommunstyrelsen vid sitt senaste sammanträde.

– Vår ambition är att Malmö fortsatt ska vara en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar stad som är attraktiv att bo och verka i. Därför är också viktigt att reservera ytor för framtida kollektivtrafik med hög kapacitet, säger kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S).
I planerna för att bli en halvmiljonstad vill kommunledningen att det ska byggas bostäder och kontor nära befintliga stationer som Centralstationen och Östra station men också nya stationer kan bli tänkbara, som i Västra hamnen, dit Öresundsmetron kan anslutas, men kanske även till Stadionområdet.
En annan intention i översiktsplanen blir att bygga högre vid stationsnära lägen medan man behåller den speciella karaktären på andra områden i stan.
– Vi reserverade oss mot utredningsuppdraget eftersom att vi vill ha en starkare skrivning om att bygga Malmö på höjden på värdefull mark och samtidigt bevara Malmös mångfald med höghus i exempelvis Nyhamnen och småstads- och bykänsla i områden som Limhamn, Klagshamn och Tygelsjö, berättar Torbjörn Tenghammar (M).
Efter många års diskussioner tog kommunstyrelsen också beslutet att godkänna planprogrammet för Stadionområdet som ett område för idrott, evenemang, hälsa och utbildning. Investeringskostnaderna ligger på cirka 1,34 miljarder kronor.
– Stadionområdet ska vara en öppen och grön stadsdel för ett myller av olika aktiviteter inom idrott och hälsa. I första etappen handlar det om att bygga ut Malmös Idrottsgrundskola och Annebergsskolan och på sikt också en sporthall, multihall och en gymnastikhall, berättar Katrin Stjernfeldt Jammeh.
Utöver planprogrammet beslutade kommunstyrelsen också att utreda storleken på den planerade simarena på stadionområdet men även titta på helhetsbehovet av simhallar i kommunen.
I utredningsuppdraget ingår också att titta på förutsättningarna för att bygga en friidrottsarena och fler bostäder i området.
Just bostäder är en bit som Moderaterna och Centern efterlyser i planen. De vill ha 2 500 bostäder, kaféer och restauranger i området.
Sverigedemokraterna föredrar också en ishall framför en ny simhall. Alla tre partierna reserverade sig mot planprogrammet.
En debatt uppstod också kring Sverigedemokraternas nämndsinitiativ om återvändande IS-terrorister. Partiet vill att kommunstyrelsen gör ett uttalande om att återvändande IS-terrorister inte är välkomna i Malmö.
– Vi avslår nämndsinitiativet med motiveringen att vi har en beredskap för att ta emot framförallt barnen och värna deras bästa. Samtidigt samarbetar vi med rättsvårdande myndigheter om att motverka extremism i alla former och har ett utbyte med Nationellt centrum mot våldsbejakande extremism, förklarar Katrin Stjernfeldt Jammeh.
Torbjörn Tenghammar påpekade också att regeringen är saktfärdig och borde, men inte har sett till att tillräcklig lagstiftning är på plats nu när fem IS-återvändare har kommit till Malmö och fem barn beräknas vara på ingång.
– Vi har länge efterlyst information från Säpo om hur många personer från Malmö som verkligen har stridit för IS eller planerar att återvända och nu har vi äntligen fått det vi efterfrågade. Då är det viktigt att de lagförs, poängterar Katrin Stjernfeldt Jammeh.
Vid mötet godkände också majoriteten av kommunstyrelsen ett bidrag på 1,6 miljoner kronor för genomförandet av Malmö Pride 2019 och 2 miljoner kronor för det förberedande arbetet av World Pride år 2021.
Förutsättningar för att få bidragen är att föreningen uppfyller kraven på en ekonomi i balans, regelbundna återkopplingar och att Malmö stad involveras i arbetet.
Detaljplanen för en del av utbyggnaden av Nyhamnen godkändes också. Här ska industrimark omvandlas till 320 bostäder och 40 000 kvadratmeter kontorsyta, inklusive Domstolsverkets nya lokaler.

Eslöv Ett Eslövspar nekas ekonomiskt bistånd från Eslövs kommun eftersom de vägrat söka städjobb. Mannen överklagade ärendet till förvaltningsrätten – som går på kommunens linje.

Förvaltningsrätten avslår den 30-årige Eslövsmannens överklagande.
Beslutet som mannen överklagade gällde att nämnden för arbete och försörjning nekat honom och hustrun ekonomiskt bistånd. Nämnden menade att paret inte sökt tillräckligt många arbeten för att kunna anses vara aktivt arbetssökande och att de därmed inte stått till arbetsmarknadens förfogande – ett krav för att beviljas ekonomiskt bistånd.
Nämnden påtalade att paret behövde utvidga sitt sökområde och att de behövde söka städjobb.

Enligt vad som framkommer i domen har paret uppgett att de av olika skäl inte vill arbeta med städning. Vilka skäl framkommer dock inte av domen. Trots att de blivit tillsagda av kommunen att söka städjobb har de inte gjort det.
Förvaltningsrätten anser inte att paret gjort ”vad som ankommit på dem för att stå till arbetsmarknadens förfogande” och avslår därför överklagan.